G20 fortsätter sitt människoförakt

G20 mötet i London blev som väntat. Man tog upp samma siffror i stimulanspaketen mot världens orättvisor som tidigare, fast presenterade dem som nya! Enligt Financial Times är det mindre än 100 miljarder av de lovade 1 100 miljarder dollar som är nya pengar. A-kassa och andra stödåtgärder räknas med i den här siffran som länder redan använder som stimulansåtgärder. 

Av summan 1 100 miljarder dollar ska totalt 500 miljarder dollar (4 000 miljarder kronor) användas för lån till länder som annars skulle kollapsa och sluta betala sina skulder, 250 miljarder ska gå till exportkrediter, 250 miljarder kommer genom att IMF trycker upp mer av sin egen valuta, de så kallade särskilda dragningsrätterna och 100 miljarder till utveckling av de allra fattigaste länderna.
IMF:s pengar ska alltså gå till att rädda de mest utvecklade kapitalistiska ländernas banker och exportinkomster.

Läs mer i Offensiv!

Man vägrar att göra något åt de verkliga orsakerna bakom den kapitalistiska krisen därför att då förlorar det samhälle som bygger på kapital och profiter fotfäste. Istället används samma begrepp och teorier som har försatt världen i en djup orättvisa. IMF förespråkar en fortsatt nyliberal och segregerande politik till de allra fattigaste länderna som är i nöd! Man vill inte kännas vid att den brutala utsugar politik av de fattigaste, som gynnar en liten majoritet, är grunden till de orättvisor som idag blir djupare och synligare.  Man är rädd för ett alternativt samhälle där människor bestämmer själva över produktionen i världen, vilket praktiseras i de oerhörda polisiära insatserna som kostade runt 120 miljoner!

På G2o diskuterade man även protektionism och på mötet lovade/bestämde länderna att bekämpa den sortens politik. Efter mötet har många länder dock antagit en mer protektionistisk politik vilket, i motsats till vad man lovar att förbättra, i stället försämrar för människor över världen.

Kort sagt är länderna fortfarande oeniga om hur man hanterar den kapitalistiska krisen och döljer detta genom att lansera ”höga” belopp.

Många med oss är riktigt förbannade över att ”krisen” ska betalas av de fattigaste i form av lönesänkningar, minimipensioner, länder i ´”skuld” fastnar i beroende, miljöförstöring etc etc. Hoppas snart att fler reser sig upp mot den brutala kapitalistiska politiken, att folk inser vad som faktiskt sker över världen i kapitalismens och byråkratins namn. Upp till kamp!

Läs även andra bloggares åsikter om G20, Kapitalism, Socialism, Protester, Demonstrationer, London

Hur f..n kan man överdosera mänskliga rättigheter?

Ikväll var det Debatt på Svt 2 kl 20:30. Janne Josefsson skapar utan tvekan program som får en att reagera. Ikväll var rubriken för debatten: Har vi överdoserat jämställdhet?

Programmets frågeställning är provocerande. För frågan om man kan överdosera mänskliga rättigheter är mycket märklig. Det skapar istället en felaktig bild av vad jämställdhet handlar om. Om det är någon som tvivlar så innebär det människors lika värde. Och feminismen är kampen för detta. Ingenting annat.

Jämställdhet handlar om rätten till att utforma sitt eget liv, att inte bli slagen, kränkt eller utsatt för olika former av särbehandling på grund av könstillhörighet, detta gäller alltså både män och kvinnor. Det handlar om att inte bli begränsad vad gäller rörelsefrihet och känsloyttringar. Att t.ex. ha samma förutsättningar för föräldraledighet oavsett kön, det ska inte vara förbehållet kvinnor.

Det är precis motsatsen den borgerliga idén vill uttrycka; Den borgerliga kärnfamiljens antiklimax, där kvinnor har makt över barn och hushåll medan män arbetar. Och detta, understryker man ofta, är varje familjs val. Det är inte konstigt då det gynnar ekonomin. Män tjänar oftast mer än kvinnor och då ”väljer” familjen att kvinnan är hemma.

Klassperspektivet är dock viktigt, för nu pratar vi om medelklass eller överklass. Arbetarklassens kvinnor och män sitter inte i samma situation och har inte samma val. Även om många strävar mot den borgerliga varianten. Ofta har man två jobb och man pusslar med varje krona för att få det att gå runt. Eller så har man inget jobb alls. Då har regeringen tagit fram vårdnadsbidrag, vilket gör att främst kvinnor väljer att stanna hemma längre med barnen. Och i och med det hamnar ännu längre utanför arbetsmarknaden. För vilken medelklass eller höginkomsttagande man stannar hemma för 3000 kr i månaden?

Diskussionen om färger, rosa eller blått t.ex., är intressant då det är ett ganska tydligt exempel på hur vi rent konkret praktiserar olika tillskrivna egenskaper hos pojkar och flickor. Det handlar med andra ord om att vi ständigt kopplar olika egenskaper till könen som får representeras genom färgerna. För att kunna särskilja. Trots diskussion och debatt om detta så verkar det många gånger som att människor tenderar att krampaktigt hålla kvar vid dessa särskiljningar av könen. Oavsett om vi gör det med hjälp av färger, behandling, uppfostran etc. så skapar det likväl föreställningar om manligt och kvinnligt. Vilket i sin tur yttrar sig i olika villkor och förutsättningar i arbetsliv och relationer.

Det är också viktigt att framhålla att jämställdhet inte handlar om att kvinnor ska bli som män i alla aspekter. Många gånger är det rent ohälsosamma former av ”manlighet” som kvinnor vill försöka leva upp till. Det kan handla om alkohol, för vem har inte hört talas om uttrycket supa som en karl?  Det kan handla om rökning som tidigare var en manlig syssla, där kvinnorna tagit täten. Exemplen kan göras otaliga, men poängen är att till syvene och sist så handlar det om att vi som individer måste vara hälsosamma och medvetna. Att leva upp till en manlig norm är inte jämställdhet. Istället kanske det snarare hade varit bättre om männen tog efter det som var traditionellt kvinnligt, då det var betydligt hälsosammare.

Elise Claeson fortsätter att förbluffa. Hon uttrycker sig alltid märkligt, här i Debatt ikväll: ”Om vi älskar en man, varför kan vi inte välja att vara beroende av honom? Och barn behöver sina mammor mest, mycket mer än sina pappor. Mannen blir förvirrad när vi blandar in jämställdhet.”

Reflektion: ”Jätte bra Elise, var du hemma i 30 år, var ekonomiskt beroende av din man och våga vägra dagis som du anser är skadligt. Isolera dig och dina barn så gott det går. Heja kärnfamiljen. Allt för att din man inte ska bli förvirrad! Vi är många som gärna är hemma med våra barn under mammaledighet, vi är inte sämre kvinnor för att vi arbetar. Och de flesta pappor vill nog, i motsats till din sk. teori, få uppleva sina barns uppväxt. Arbetsliv är inte en manlig sfär. Genom kvinnokamp (som även idag är en manskamp) så lyckades vi ta oss ur just din snuskiga verklighetsuppfattning. Trots att vi tycker om våra barn och vårt arbete så kan vi kalla oss feminister! ”