Max Manus

Rekommenderar denna film då den lyfter fram ett annars dolt ämne -det nationella motståndsarbetet mot den tyskfascistiska ockupationen och indoktrineringen av bl.a. Norge under andra världskriget. Den mediala berättelsen är ju vanligen de amerikanska hjältarna som kommer och räddar människor ur det fascistiska fördärvet.

Arbetarrörelsen lyser med sin frånvaro och filmen belyser den kamp som utförs av ett gäng unga män med borgerlig approach. Den norska motståndsrörelsen börjar ta sin form med relativt oskyldiga flygbladsutdelningar och affischeringar av dessa unga män- som är historiskt kända som Oslogänget. Rörelsen växer sig starkare och en viktig del av filmen pekar på vikten av att skapa propaganda för sin sak. Mot den enkelspåriga indoktrineringen av det fascistiska tänket skapar de unga männen en tidning där en omvänd synvinkel på samhället beskrivs. Men de inser snabbt att tidningen bara är en del av kampen och att aktivism är det som kommer att skapa förändring. Motståndsrörelsens arbete styrdes från England och propaganda och sabotage av nazismens fundament var en sak som prioriterades.

Politiska handlingar klassificeras som antingen terrorism eller patriotism, beroende på makthavarnas intresse. Afganhistans, Iraks, Palestinas och Pakistans befrielsekamp (för att nämna några) har sedan länge propagerats av imperialiststaterna som terrorism. Med islamofobi som kärna i sin propaganda idag har man nått synnerligen långt. Det är dags att omvärdera det synsättet genom en propaganda som förespråkar människors lika värde och naturligtvis aktivism!

Spännande, rolig och samtidigt sorglig film om kampen för ett fritt Norge där de unga killarnas frihetskamp knyter dem hårt till varandra. När kriget väl är över blir firandet inte riktigt som de tänkt sig.

Läs mer i FOLKETiBILD

Läs även andra bloggares åsikter om Max Manus, Norska motståndsrörelsen